Click for English!
Under 1800-talet kläddes spädbarn och småbarn i det närmaste identiskt oavsett kön. I synnerhet för spädbarnskläder var det mest praktiskt så: kläderna syddes innan barnet föddes, eller ärvdes av äldre syskon och det fanns sällan utrymme till att göra två uppsättningar. Spädbarn och småbarn kläddes i klänning – vad de flesta av oss skulle kalla kolt – som varierade i längd med barnets ålder, av tradition och för att det helt enkelt var bekvämt på snabbt växande, ej torra barn. Som exempel kan nämnas att underkjolen och kolten burna av min 22-månaders i det här blogginlägget passade lika bra på hans storebror vid endast 6 månader. Klädernas utseende varierade under 1800-talets gång, men i grunden bars ungefär samma sorters plagg under hela perioden.

Så här kan det ha sett ut när ett småborgerligt koltbarn kläddes under 1840-talet. Rikare barn kläddes på ungefär samma sätt, men med kläder av finare tyger, fattiga barn enklare – kanske hade de inte tillgång till alla plagg heller. Den svenska allmogens barn kläddes också i kolt, men inte alls lika modepräglat, så det är ett kapitel för sig.









Strumpor och skor hörde också till, men det finns många bilder av småbarn som tagit av dem. Ett löst, heltäckande förkläde kunde också bäras för att skydda kolten mot spill.
Om föräldrarna valde att markera barnets kön gjordes det ofta genom frisyren: pojkar hade ofta sidbena eller en fnurr av hår uppe på hjässan, flickors hår var ofta mittbenat, men det var inte heller hugget i sten. Vissa barn förefaller inta ha haft någon särskild frisyr alls, som det ofta blir med småbarn.

Barnkläder under 1800-talet var invecklade saker som var svåra för barn att själva ta på sig. Pojkar började ofta inte använda mer manligt kodade kläder förrän de kunde reda ut alla knappar själva. De som idag 1800-talar med sina barn brukar ofta byta till byxor och korta tunikor – ett dåtida övergångsmode innan pojkarna var stora nog att bära riktiga manskläder – när deras pojkar själva börjar uttrycka önskemål om det, eller protesterar mot kolten.

Givetvis kan man idag fuska på fler sätt, utan att det ser fel ut utifrån – resår i midjan på underbyxorna gör att behovet av ett livstycke försvinner. När det gäller barn så får man ibland göra en avvägning mellan historiskt korrekt och glad unge, men ofta kan det göras utan att det syns för mycket.
Om du uppskattar detta inlägg och vill se fler i samma stil så stötta mig gärna på Patreon – för en tia i månaden får du nyheter om vad jag jobbar på, kan komma med önskemål om blogginlägg och tutorials. Ditt bidrag hjälper mig att producera mer material som det här.
Dressing a Toddler
During the 19th century, babies and toddlers were dressed all but identical, whether boys or girls.
This was especially practical for baby clothes: they were made before the baby was born, or handed down from sibling to sibling, and rarely were there money enough to make two sets of clothes. Babies and toddlers wore dresses, their length varying with the child’s age, from tradition as well as it being convenient on children that grew quickly and were not yet dry. As an example, the petticoat and dress worn by my 22 months old in this post fit his older brother equally well at only 6 months… The cut of the clothes varied over time, but the same types of garments were worn during he whole century.

This is what it might have looked like when a lower middleclass toddler was dressed in the 1840’s. Wealthier children were dressed the same, but in fancier fabrics, poor children were dressed in simpler fabrics – perhaps they couldn’t afford all the layers either. Swedish country children also wore dresses, but a lot less influenced by fashion, so that is a subject for another post.








Stockings and shoes were also worn, but there are many images of toddler’s who have removed them, like they do. A loose-fitting apron could be worn too, to protect the dress.
If the parents chose to mark the child’s gender, it was often done by the hairstyle: boys usually had their hair parted on the side or arranged in a tuft on the top of the head, while girls had their hair parted in the centre. This was however not set in stone, and you can see variations in the source material. Some toddler’s don’t appear to have had any hairstyle at all, the hair doing whatever it wanted.

Children’s clothing in the 19th century were complicated things, difficult for toddlers to dress themselves in. Boys often didn’t start using more masculine clothes until they were able to sort out the buttons on their own. Those who recreate the 19th century today often switch to short tunics and trousers – a transitional fashion worn before they got proper men’s clothes – as soon as their boys requests it, or protest against the dress.

Of course, you can cheat in more ways today, without it looking wrong from the outside: elastic in the drawer waistband, making the stays unnecessary. When it comes to children you have to weigh historical accuracy against happy kid, but it can usually be done without it being noticeable.
If you appreciate this post and would like more in the same style, support me on Patreon – for the equivalent of a dollar a month you’ll get news of what I’m working on, and the opportunity to wish for tutorials and blog posts. Your contribution help me produce more content like this