Stripade rynkor (stroked gathers på engelska) användes på en mängd plagg: särkar, skjortor (både folkliga och borgerliga), barnplagg, borgerliga underkjolar, folkliga kjolar, klänningsärmar… Det är en teknik som ger ett mycket prydligare och mindre klumpigt resultat än att rynka på maskin, så även om det tar lite längre tid att sy, så är det väl värt det.
Syr du ett plagg till folkdräkt så kan det vara värt att se om rynkorna där ska sys på ett särskilt sätt, men för många andra plagg kan detta vara en guide.
Parallella rynkor (cartridge pleats på engelska) sys på ett liknande sätt, men det är inte riktigt samma teknik och de användes inte alltid till samma saker, även om det ibland råder en viss förvirring om dem i litteraturen. Lite förenklat kan man säga att stripade rynkor sys i enkelt tyg, traskanten innesluts i sömmar, och är därför bra att använda för att samla stor vidd på plagg som ska kunna tvättas, som olika sorters underkläder, barnkläder och sådant. Parallella rynkor sys i dubbelvikt tyg, traskanten lämnas exponerad, och används med fördel på platser där man vill samla mycket stor vidd på liten yta men tvätt inte kommer att vara ett hinder och där man vill undvika minsta lilla klumpighet i sömmen, till exempel vuxenklänningar och ytterkläder.
Den här provbiten i vitt bomullstyg syr jag som om den skulle vara övre delen av en underkjol, men stripade rynkor på andra plagg sys på samma sätt. Anpassa trådval och stygnlängd till plaggets grovlek; ju finare tyg desto tunnare tråd och mindre stygn. Har du för tunn tråd kan den gå av när du drar ihop rynkorna, så hellre något för tjocka än något för tunna rynktrådar, särskilt om du ska rynka ett långt stycke; det är inte roligt om tråden går av mitt i.
Börja med att sy en rad prydliga förstygn, ganska små. Gör dem alla ungefär lika långa så att de kommer att bilda jämna rynkor, och håll ett konstant avstånd till kanten.Sy sedan en rad förstygn till, helt parallell med den första.Och sedan en tredje rad förstygn, även den helt parallell med de tidigare. Du kan klara dig med bara två rader, men tre kommer att ge ett prydligare slutresultat.Dra försiktigt i alla rynktrådarna samtidigt – ska du rynka ett mindre stycke, som en ärm, så kan du fästa trådarna i ena änden innan – ska du rynka till exempel midjan på en underkjol som är 3-5 meter vid så är det bra att omväxlande dra från båda håll, så att trådarna inte belastas för mycket.Dra åt tills det rynkade partiet är så långt som du vill ha det. Har du gjort för stora stygn så kommer rynkorna att bli glesa och kanske klumpiga, det kan därför vara värt att rynka ett litet stycke först och se om det blir som du tänkt dig. Helst ska vecken vara riktigt små och täta.Ta den plaggdel du ska fästa rynkorna mot, i det här fallet en linning. Vik ner sömsmånen.Lägg tygbiten över traskanten på det rynkade partiet. Det är en fördel att låta en eller två av rynktrådarna vara utanför; de kommer nästan inte att synas, men kommer att hålla rynkorna på plats när plagget bärs eller tvättas.Sy fast rynkorna mot plaggdelen med kaststygn, ett stygn i varje rynka, så prydligt du kan. Det kan vara lättare att vända arbetet ”upp och ner” för detta.Eftersom detta är en linning så viker du den sedan på mitten och lägger den över rynkornas traskant på avigsidan. Här kan du om du vill sy den något längre ner än på framsidan, så hjälper den till att hålla rynkorna på plats. Du syr fast den på samma sätt, ett litet stygn i varje rynka.Från rätsidan kan det då se ut så här, innan kortsidan avslutats.Ett annat sätt att hålla rynkorna på plats är att ”knäppa” dem med en eller flera rader stygn på baksidan, som ses här på en folklig yllekjol.
Lycka till med dina stripade rynkor!
Om du uppskattar denna tutorial och vill se fler i samma stil så stötta mig gärna på Patreon – för en tia i månaden får du nyheter om vad jag jobbar på, och kan komma med önskemål om blogginlägg och tutorials.
Stroked Gathers
Stroked gathers were used on a number of different garments: shifts and shirts (both for folk costumes and more fashionable ones), children’s clothing, petticoats, folk costume skirts, sleeves on dresses…. It’s a technique that creates a neater and less bulky finishing than machine gathering, so even if it takes a bit more time, the result is well worth it.
For folk costume garments it might be good to check if the gathers should be stitched a certain way, but for most other garments, this tutorial might be helpful.
Cartridge pleats are made in a rather similar way, but it’s not quite the same technique, and the two methods were not always used for the same things, even if there is sometimes a bit of confusion surrounding them in fashion history literature. Simplified, you could say that stroked gathers are made in single layer fabric, the raw edge is hidden inside seams, and is therefore good to use to gather large widths of fabric in garments that will need frequent laundry, like underwear, children’s clothing etc. Cartridge pleats are made over a folded edge, with the raw edge exposed, and is good to use when you want to gather huge amounts of width but laundry won’t be an issue, and where you want to avoid all bulkiness in the seam, like women’s dresses and outerwear.
This swatch of white cotton will be stitched as if it was the top portion of a petticoat, but stroked gathers on other types of clothing are made the same way. Adjust choice of thread and length of stitches to your fabric – the finer the fabric, the smaller your stitches will have to be. If your thread is too thin, it might break when you gather your material, so rather choose thread a bit too thick than too thin, especially when gathering long stretches.
Start with making a neat row of small running stitches, even in length and parallel to the edge.Make a second row of running stitches, exactly parallel with the first.And then a third row of running stitches, parallel with the previous two. Two rows can be enough, but three will make for a much neater result.Carefully pull on all three gathering threads at once – when gathering smaller sections, like sleeves, you can secure the threads at one end before starting. For larger projects, like petticoats with 3-5 metres of material, pulling on both sides alternately, to lessen the strain on the threads.Tighten the gathered section until it’s as long as you want it. If your stitches were too long it will look sparse and maybe clumsy; just gathering a short section first, and see if it looks nice is a good idea. The gathers should be tiny in size and dense in number.Take the piece the gathers will be attached to, in this case a waistband. Fold down the seam allowance.Put the piece of fabric over the raw edge of the gathers. Leave one or two threads out: they will hardly be seen, but they will stabilise the gathers, keeping them even when the garment is worn or washed.Attach the gathers to the piece of fabric, securing them with one whip stitch in every gather, as small and neat as you can. It’s easier to turn your work “upside-down” for this.As this is a waistband, you’ll then fold it and stitch it down on the wrong side, the same way you did on the right side. If you like, you can allow it to extend a little bit further down, as that will help stabilise the gathers.From the right side it will look like this, before the ends are finished.Another way to keep the gathers in place is by “locking” them with one or several rows of stitches on the wrong side, like here on a folk costume skirt.
Good luck with your stroked gathers!
If you appreciate this tutorial and would like more in the same style, support me on Patreon – for the equivalent of a dollar a month you’ll get news of what I’m working on, and the opportunity to wish for tutorials and blog posts.
Som När Det Begav Sig 