‘Mantua Maker’s Seam’

*English below*

En söm som användes för att sy ihop kjolvåderna på de lätta empireklänningarna (och även användes i sömnaden av klänningar på 1700-talet) är vad som i ’Kvinnligt Mode Under Två Sekel’ kallas ‘sammanfogning med fällsöm med dubbel fåll’, på engelska ’mantua maker’s seam’. Den är ett snabbt sätt att med en enda söm sy ihop två tygstycken och på samma gång kapsla in sömsmånerna så att de inte repar upp sig. Den påminner i utseende om en modern fransk söm, men är mjukare och nättare. Den är dock inte särskilt stark, och bör därför inte användas på tungt belastade sömmar, men för just våder i vida kjolar är den tillräckligt hållbar, samt snabb och effektiv.

 

 

 

En starkare, men mer tidskrävande, söm återfinns på flertalet kjolar på svenska empireklänningar, kallad ’sammanfogning med fällsöm med efterstygn och dubbel fåll’ i ’Kvinnligt Mode’. Om du vet vad den kallas på engelska så hojta gärna till.

 

 

 

Referenser:

Hammar, B. & Rasmussen, P. (2001). Kvinnligt mode under två sekel. Signum, Lund.

 

Om du uppskattar denna tutorial och vill se fler i samma stil så stötta mig gärna på Patreon – för en tia i månaden får du nyheter om vad jag jobbar på, och kan komma med önskemål om blogginlägg och tutorials. 

---

Mantua Maker’s Seam

A seam used to stitch up the skirt panels of the light Empire dresses (and was also used in 18^th century dressmaking) is the ‘mantua maker’s seam’. A description of it is found in the Swedish book ‘Kvinnligt Mode Under Två Sekel’. It’s a quick way to sew two pieces of fabric together and enclose the raw edges, all with a single seam. It’s similar in look to a modern French seam, but softer and more delicate. It’s not very strong, so should not be used on seams that has to take some strain. For stitching together the panels of full skirts however, they are strong enough, as well as fast and effective to produce.

 

 

 

 

A stronger but more time consuming, somewhat similar seam, is found in the skirts of several Swedish early 19^th century dresses. I don’t know the English name for it, so any help here would be appreciated.

 

 

References:

Hammar, B. & Rasmussen, P. (2001). Kvinnligt mode under två sekel. Signum, Lund.

 

If you appreciate this tutorial and would like more in the same style, support me on Patreon – for the equivalent of a dollar a month you’ll get news of what I’m working on, and the opportunity to wish for tutorials and blog posts.