Källan till Kunskap

Det här gästinlägget är skrivet av en på området mycket kunnig vän, och jag kommer personligen att ha stor nytta av det. Han får presentera sig själv.

Mitt namn är Peter Ahlqvist och jag har fått det stora nöjet och den stora äran att bidra till Som När Det Begav Sig. Det här inlägget kommer att handla om vilka fantastiska kunskapsskatter som väntar bara några klick bort – information som bör vara själva grunden för varje medeltidsintresserad som vill ta steget bortom medeltiden som den vanligen presenteras inom populärkulturen. Du kanske undrar vad jag egentligen talar om. Det ska jag berätta – snart.

Jag har forskat om medeltida dräkt och materiell kultur i övrigt sedan 1998 och jag har som tur är lärt mig en del på kuppen. Det här inlägget kommer att handla om hur du hittar och utnyttjar de resurser till medeltida dräkt som finns på internet. Jag kommer inte att göra några egentliga djupdykningar utan snarare komma med tips och råd om hur du kommer i gång när det gäller att arbeta med medeltida bildmaterial från manuskript som källor till din dräkt. Jag vill också nämna att jag utgår från tiden mellan 1350-1400 i mitt resonemang; mitt främsta arbete ligger inom den tidsrymden eftersom jag är aktiv i en förening som återskapar historia mellan just det åren – Albrechts Bössor.
Egentligen är det inte vidare svårt att söka efter källor, men det finns fyra problem eller förutsättningar som du måste övervinna; din egen inställning, sökfunktioner, språkbarriärer och att hitta resurserna.
Att hitta resurserna
Till att börja med tänkte jag berätta om problemet att hitta resurserna. Sverige har en noggrant dokumenterad historia, men det hjälper inte mycket när vårt kungliga bibliotek brunnit ner och när reformationens anhängare gjort sitt. Källäget när det gäller 1300-talsbilder i Sverige är med andra ord begränsat (även om det finns svenska resurser) och därför har jag sökt mig utomlands i mitt sökande. Jag har gradvis börjat begränsa mig till Skandinavien och norra Tyskland; som Sarah tidigare nämnt finns betydande regionala skillnader i det medeltida dräktskicket. Därför är det en god idé att avgränsa sig betydligt i tid och region om man vill satsa på att vara lite extra autentisk. 
  Lunds Universitet har publicerat ett antal handskrifter. 
Ett fåtal av dem kommer från Sverige och är daterade till 1300-tal.
Språkbarriärer
Här kommer vi in på språkbarriärer. Den som inte har grundläggande kunskaper i franska, tyska eller engelska kan tycka sig stå inför en omöjlig uppgift, men tro mig: det går. När jag började visste jag inte ett dugg om vad jag ens skulle söka på, och det tog lång tid innan jag kom rätt i mitt sökande. Därför ska mitt första handfasta tips bli ett antal söktermer på olika språk.
Tyska: Mittelalter, Illuminierte, Manuskripte, Handschriften, Codex, Handschriftenkatalog
Franska: Moyen age, Manuscrit, Manuscrit enluminé moyen age
Engelska: Illuminated medieval manuscripts, Early manuscripts
Kombinationer av de här termerna  gör att du nästan garanterat hittar online-databaser som tillhandahålls av muséer eller bibliotek. Att lägga till ett ”online” hjälper ofta.
Språkproblemen slutar dock inte där. När du väl hittat en sida måste du också kunna göra ett urval och hitta det du söker efter. Leta på sidan efter termer som:
Tyska: Recherche, Suche, Digitalisierte handschriften, Virtuelle bibliothek
Franska: Recherche, Enluminures, Manuscrits, Images, Chercher
Engelska: Browse, Search, Images, Manuscripts, Digitised, Illuminated
Här hjälper det också att hålla ögonen öppna efter något som antyder att manuskripten är digitaliserade; ibland stöter man på långa kataloglistor över de manuskript institutionen har i källaren. Det betyder emellertid inte alltid att de finns tillgängliga i din webbläsare.
Sökfunktioner
När du kommit så här långt är du nästan framme. Nu kommer vi till problemet sökfunktioner. I stort sett varje institution har sin egen sökfunktion och de är ibland långt ifrån logiska eller användarvänlliga. Jag brukar så gott som alltid välja de avancerade sökfunktionerna (Advanced search, Recherche avancée, Detalierte suche), eftersom jag då oftast har möjligheten att välja tidsperiod (Année och Date är två av flera franska termer, Datierung en av de tyska). 
Ibland kan du också få välja om manuskripten du söker i ska vara illuminerade eller om sökningen bara ska visa de manuskript som finns publicerade med bild. En av mina typiska sökningar ser ut som på den här bilden:
Här har jag valt 1400 som senaste (späteste) datering och 1300 som tidigaste (früheste). Tänk på att ”1300-talet” skrivs lite annorlunda på många språk – på engelska skrivs det till exempel som ”14th century” och på andra ställen används till och med romerska siffror: XIVe siècle kan det heta på franska. Jag har på bilden också kryssat för rutan ”Nur digitalisierte Handschriften”, vilket betyder att jag inte vill ha upp icke-digitaliserade manuskript i sökresultatet. Sen klickar jag bara på Suchen. Därefter bör jag få upp en lista på sökresultat och från den kan jag sedan börja arbeta. 
Egen inställning
Nu kommer vi in på din egen inställning. Det handlar om flera olika saker här. När jag började rota bland manuskript letade jag efter sekulära (icke-kyrkliga) källor, eftersom jag av någon anledning fått för mig att de manuskript som kopplades till religion och dess utövning inte kunde anses vara representativa. I vissa fall stämmer det; bilder på exempelvis helgon eller apostlar kan ytterst sällan ses som representativa för människans dräkt på 1300-talet – de är främst klädda i något som påminner om stora lakan.
Men i de allra flesta fall fungerar det utmärkt att använda sig av religiösa motiv – illuminatören hade med allra största sannolikhet inte varit i det Heliga landet och han hade per definition inte varit på plats vid exempelvis Jesu födelse. Det betyder att den återgivning han ger av en biblisk händelse går ”klädd” i de kläder han såg omkring sig till vardags. Helgon och andra speciella personer utmärks som speciella just på grund av att de sticker ut med sina konstiga kläder och frisyrer. Då och då avbildas de dessutom med gloria, så det är oftast svårt att ta miste på dem. 
 Helgon avbildas ofta i kläder som liknar lakan eller 
nattskjortor, och så har de då och då glorior på huvudet.
Ett annat exempel är de jag kommit att kalla för kattguldskällor. De glimmar och förtjuser, men de är egentligen inte till någon hjälp. Det kan röra sig om bilder som visar något helt fantastiskt, något som jag aldrig sett förut. Jag älskar tillfällena, eftersom jag börjar bli lite blasé när det gäller manuskript, men på samma gång ställer jag mig alltid ytterst skeptisk; om det är för bra för att vara sant så är det antagligen inte sant. 
Det kan vara så att du hittar en bild på en helt galet häftig mössa som du gärna vill återskapa. Då gäller det att fundera över varför du bara hittat den i just det manuskript du studerar just nu. Finns den på fler ställen? Hittar du den avbildad i tio eller i alla fall två andra manuskript? Om inte, kan det vara fråga om så kallad konstnärlig frihet. Vissa manuskript är fulla av spännande avbildningar som man knappt ser någon annanstans, och då kan man så klart ställa sig frågan om manuskripten ifråga visar vad folk faktiskt hade på sig eller om nämnda källor snarare borde räknas till den medeltida ”fictiongenren”. I Albrechts Bössor försöker vi så långt som möjligt gardera oss mot de här problemen genom att alltid ta minst två av varandra oberoende källor till stöd innan vi funderar över att återskapa ett föremål. 
Vad jag vill komma till är att din förförståelse, dina förväntningar och din vilja att bevisa något för dig själv och andra kan få dig att dra förhastade slutsatser. Gör inte det. Jobba lite längre och var beredd att ompröva dina föreställningar. Jag lovar att det blir bäst så.
Sammanfattningsvis
– Var källkritisk
– Fundera över vilken position personerna på en bild har och vad du väljer att återskapa; välj inte att sy kläder som franske kungen har på sig om du ska återskapa en svensk dräng
– Ta inga genvägar – använd flera olika källor
– Borta bra men hemma bäst – använd källor så nära Sverige som möjligt om du vill återskapa svenska förhållanden
– Välj så små tidsfönster som möjligt: 1350-1400 är bättre än 1300-1400. Modet ändrade sig faktiskt.
– Spara hem de bilder du vill använda. Det är onödigt jobbigt att försöka komma ihåg var du hittade den där bilden, och i värsta fall kanske manuskriptet tas ner så att du aldrig hittar det igen. Var samtidigt noga med att ange datering, ursprung och manuskriptbeteckning i dina filnamn; på så vis är det enkelt att hitta manuskriptet igen eller att tipsa en vän som inspirerats av dig.

Lycka till!

Tack Peter! En annan databas som jag tycker om är denna:  http://www.imareal.oeaw.ac.at/realonline/index2.html

Hela Luttrell Psalter (England, 1300-1350) finns upplagd på nätet: http://www.bl.uk/manuscripts/FullDisplay.aspx?ref=Add_MS_42130

Vill du titta närmare på hur olika bevarade plagg var konstruerade så finns det bra skisser här: http://www.personal.utulsa.edu/~marc-carlson/cloth/bockhome.html

Några ytterligare bra ställen att titta på har jag helt fräckt kopierat från Tove, med hennes tillstånd – läs gärna hennes betydligt mer utförliga recensioner av dem.

Codex Manesse (Tyskland, 1304-1340):  http://digi.ub.uni-heidelberg.de/diglit/cpg848
Romance of Alexander (Belgien, 1340): http://bodley30.bodley.ox.ac.uk:8180/luna/servlet/view/all/what/bodleian/MS.%20Bodl.%20264?os=0&pgs=50
Tactinum Sancitas (Frankrike, sent 1300-tal, tidigt 1400-tal): http://www.godecookery.com/tacuin/tacuin.htm
Livre de la Chasse (Frankrike, 1404-1410): http://library.nd.edu/medieval/facsimiles/daylife/chasse.html
Très Riches Heures du Duc de Berry (Frankrike, 1412-14): http://humanities.uchicago.edu/images/heures/heures.html
Gode Cookery (bilder på ”mat och personer som hanterar mat”, flera perioder): http://www.godecookery.com/afeast/afeast.htm
Larsdatter (bilder från flera perioder uppdelade efter kategori, ex. amning, väskor, gycklare osv.): http://larsdatter.com/sitemap.htm

Emil skriver lite om hur man forskar och tänker kring medeltida bilder här.

SENAST UPPDATERAD 20 JANUARI 2015

2 reaktioner till “Källan till Kunskap

  1. Istället för att spara bilder har jag börjat använda pinterest. Då kan man spara bilder i olika kataloger och få en bra överblick över alla bilder rörande ett visst projekt och när som helst klicka på dem för att komma tillbaka till källan.

    Gilla

  2. Det är ju ett sätt att göra det på, men om originalbilden plockas ner förlorar man den informationen. Vilket man väljer kanske beror på hur länge man känner att man kommer att ha nytta av informationen 🙂

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta:
search previous next tag category expand menu location phone mail time cart zoom edit close