Snören och Snoddar

Om du ska snöra din medeltidskjortel så är frågan vad du ska snöra den med. Någon sorts textil snodd är det bästa valet. Både silke och ull finns representerade i fynden, även någon enstaka snodd i lin. Silke är starkare i förhållande till sin grovlek och då det har en slät yta sliter det inte så mycket på snörhålen. Å andra sidan kan silkesnoddar lossna lättare. Yllesnoddar kan ge en stadigare snörning, men kommer oftast att vara grövre och kan slita mer på snörhålen. Undvik att snöra kläder med lädersnören.

Snoddar kunde givetvis användas till annat än snörning av kläder: till damväskor, radband, att fästa sigill på, att hänga upp hosor med osv. Behöver du en snodd i ditt medeltidande är chanserna stora att en textil sådan är det tidsenliga alternativet.

 Uppsnörd kjortel. En snörnäbb (långsmal metallkon i till 
exempel mässing) i änden av snodden underlättar snörningen.
Det finns några metoder för snoddtillverkning som vi vet användes och några som vi inte har några riktiga belägg för, men som är trovärdiga, funktionella och ser ok ut. Här presenteras några av dem kort.
Brickband
Brickband vävdes med tre-, fyr- eller sexkantiga kort eller tunna brickor i trä eller horn, med hål i varje hörn. Brickvävda snoddar till snörning har enligt Londonfynden vävts på lite olika sätt beroende på material: silkesnoddar har vävts med 12-16 brickor trädda med två trådar, men yllesnoddar har vävts med färre antal brickor, trädda i alla fyra hålen.  Brickorna har genomgående varit trädda från samma håll. Det gjorde att snoddarna vred sig runt sig själva, men det bidrog till deras styrka. Både enfärgade och mönstrade snoddar har hittats. Grunderna i brickbandsvävning kan du bland annat läsa om här. Tänk på att bara för att ett visst mönster går att göra så betyder det inte automatiskt att det användes på medeltiden.
Maria brickväver en snodd, med ull i varpen och silke i inslaget.

Öglefläta (Finger Loop Braid)
Dessa finns också representerade i Londonfynden och har varit flätade med 5 till 20 öglor. Problemet med den här tekniken är att det är svårt att göra riktigt långa snoddar, som de du behöver för att till exempel snöra en kjortel, på egen hand. Det finns en teori om att det varit minst två personer inblandade i att göra långa snoddar av den här typen. Vill du göra en snodd med fler än sju öglor kommer du också behöva hjälp. De flesta snoddar av den här typen som påträffats har varit enfärgade. Endast silkessnoddar finns omnämnda i Textiles and Clothing, men om det är en miss eller på grund av att endast silkessnoddar hittats är oklart. En schematisk beskrivning på hur du gör ögleflätor kan du läsa om här, har du lättare för att lära genom att se så kan du titta i Clothing and Textiles, eller hitta videos på YouTube.
 Två ögleflätade snoddar
den röda i ull, den blågröna i silke, gjorda av Vix.
Flätor
Olika sorters flätade snoddar är också vanliga i Londonfynden. Fyrkantiga flätor av åtta trådar är de absolut vanligaste, men även en snodd med sex trådar finns, samt en i ylle med tre. Alla de andra flätorna är i silke. Enfärgade flätor är vanligast, men något enstaka exempel på flerfärgade finns.
Gaffelpåtning
Det finns i nuläget inga bindande bevis för att gaffelpåtning (slyngning) användes under medeltiden, men då det hittats verktyg som ser ut att ha kunnat användas för påtning från långt innan medeltiden så kan det inte heller uteslutas. Många använder tekniken för att den är så enkel, ger fina snoddar och inte ser direkt fel ut. Här är en av många videos som visar hur man gör.
Gaffelpåtad snodd i ull, använd till att snöra en kvinnokjortel.

Fingerpåtning
Inte heller denna teknik finns det några belägg för, men om du snabbt behöver en snodd ser en sådan här mycket bättre ut än en läderremsa eller ett köpt satinband i polyester. Du kan byta ut det till något mer passande senare. Hur du gör kan du se i Medieval Tailor’s Assistant av Sarah Thursfield.
Superenkla fingerpåtade snoddar i ull, här för att fästa upp hosor med. 
(Bilden visar övre delen av hosorna , med en förstärkningslapp av linne på insidan.)
Snoddar med rätt utseende är ett enkelt sätt att förhöja utseendet på din dräkt. Det kan också vara ett litet nätt hantverk att ta med dig ut på event om du känner att du vill pyssla med något.
Referenser:
Crowfoot, E. Pritchard, F. & Stainland, K. (2001). Textiles and Clothing c.1150-c.1450. Bury St Edmunds: Museum of London

SENAST ÄNDRAD 25 AUGUSTI 2014

2 reaktioner till “Snören och Snoddar

  1. Har du nåt bra tips för hur man får fast snörnäbben? Jag har sytt fast mina, men det blir inte bra.. Antingen lossnar de, eller så blir de för tjocka för att få igenom hålen 😦

    Gilla

  2. Tyvärr inte…. jag brukar också sy fast mina. Så här långt fungerar det ok – jag brukar klämma ihop snörnäbben en smula för att den lättare ska gå igenom snörhålet.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta:
search previous next tag category expand menu location phone mail time cart zoom edit close